En designklassiker är ett föremål som fortsätter att tillverkas, säljas och användas i årtionden efter att det formgavs. I svenska hem syns designklassikerna tydligast i textilierna: Josef Franks tryckta tyger för Svenskt Tenn, där han anställdes 1934, Astrid Sampes och Viola Gråstens mönster för NK:s Textilkammare och Maija Isolas Unikko från 1964. Bland möblerna finns Stringhyllan från 1949, Lilla Åland från 1942 och Lamino från 1956. Upphovsrätten till brukskonst gäller till utgången av det sjuttionde året efter formgivarens död. Josef Frank dog 1967, så hans egna mönster blir fria att kopiera 1 januari 2038.
- Upphovsrätt efter döden
- 70 årskyddet går ut vid årsskiftet
- Registrerat designskydd
- 25 årsom längst, först fem år
- Stringhyllan
- 1949vann Bonniers Folkbiblioteks tävling
- Unikko
- 1964Maija Isola för Marimekko
Vilka textila designklassiker finns i svenska hem?
Textilierna är den del av designhistorien som oftast används varje dag. Ett tyg med ett mönster från 1950-talet kan sitta på en soffa, hänga i ett fönster eller ligga på ett bord i ett helt vanligt kök. Vi har valt formgivare och väverier vars mönster fortfarande tillverkas eller säljs begagnat. Årtalen anger vi bara där museer, biografiska uppslagsverk eller tillverkarna själva bekräftar dem.
Josef Frank och Svenskt Tenn
Estrid Ericson grundade Firma Svenskt Tenn i Stockholm i oktober 1924. År 1932 beställde hon sina första möbler av den österrikiske arkitekten Josef Frank. Frank lämnade Österrike 1933 på grund av den växande antisemitismen och anställdes på Svenskt Tenn i januari 1934.
Josef Frank levde 1885-1967. Svenskt Tenns arkiv rymmer enligt företaget 3 000 teckningar och skisser och 250 tryck signerade av honom. Originalet till mönstret Hawaii målades för hand 1943-1945. Hawaii trycks i dag i sju färger med två schabloner per färg, totalt 14 schabloner. Svenskt Tenn skriver att 60 meter av ett så färgrikt mönster tar en hel arbetsdag att trycka.
Astrid Sampe och NK:s Textilkammare
Astrid Sampe (1909-2002) blev 1937 chef för det nystartade Nordiska Kompaniets textilkammare. I hennes biografi i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon nämns projektet Signerad Textil 1954, ett samarbete mellan tolv svenska konstnärer. Lexikonet lyfter fram serien Linnelinjen och mönstret Perssons kryddskåp, båda från 1955, som två av hennes starkaste signum. Linnelinjen formgav Sampe för Almedahls fabriker i Dalsjöfors.
Viola Gråsten och Oomph
Viola Gråsten föddes i Keuruu i Finland 1910 och dog i Stockholm 1994. År 1949 kom Gråsten till Textilkammaren. Tre år senare släpptes Oomph. Tyget från 1952 blev hennes mest kända. Röhsska museet i Göteborg visar även hennes ryor, bland dem Blue Moon för NK:s textilavdelning.
Stig Lindberg på tyg
Stig Lindberg (1916-1982) är enligt Ljungbergs Textil en av Sveriges mest kända formgivare. Hans samarbete med NK:s Textilkammare inleddes 1947. Bland mönstren som visades då fanns Fruktlåda, Melodi, Mitt i prick, Printemps, Herbarium och Pottery. Ljungbergs Textil har i dag 13 av hans mönster i sin kollektion.
Picknick från porslin till tyg
Picknick började som dekor på porslin. Marianne Westman (1928-2017) ritade mönstret för Rörstrand, där det tillverkades 1956-1969. Hon samarbetade senare med Almedahlskoncernen. Flera av hennes mönster från 1950-talet kom då tillbaka som textil metervara.
Unikko och Marimekko
Marimekko grundades i Finland 1951. Armi Ratia, som ledde företaget, var skeptisk till blommönster. Enligt Marimekko ansåg hon att det var meningslöst att ens försöka återge vildblommornas skönhet på tyg. Maija Isola (1927-2001) ritade ändå en hel kollektion med bara blommor, som visades våren 1964. Ett av mönstren var Unikko, finska för vallmo. Det dröjde ytterligare 36 år innan Unikko användes i kläder.
Vilka svenska väverier tillverkar klassisk hemtextil?
Flera av de mest kända namnen inom svensk hemtextil är väverier och verkstäder snarare än enskilda formgivare.
Klässbols Linneväveri
Klässbols Linneväveri har vävt lin sedan Hjalmar Johansson köpte sin första mekaniska vävstol 1921. Väveriet är kunglig hovleverantör sedan 1970 och har enligt sin egen historik vävt lin till kungahuset och till Nobelmiddagarna. Sedan 2003 leds väveriet av fjärde generationen i samma familj.
Växbo Lin
Växbo Lin i Hälsingland öppnade 1990, när tio bybor under ledning av Rolf Åkerlund startade ett nytt företag kring lin. Linberedningen i Trolldalen i Växbo hade då legat nere sedan mitten av 1950-talet.
Märta Måås-Fjetterström
Märta Måås-Fjetterström (1873-1941) öppnade sin ateljé i Båstad 1919. Hon skapade nära sjuhundra verk i olika tekniker. Mattorna signerades MMF. Efter hennes död bildades AB Märta Måås-Fjetterström i januari 1942. Företaget förvaltar och nyproducerar den mönsterskatt hon lämnade efter sig.
Pappelina
Pappelina grundades 1999 av Lina Rickardsson i Falun. Mattorna vävs på företagets eget väveri i Leksand. Märket är yngst i vår genomgång och visar att en designklassiker inte behöver vara gammal.
Vilka möbler och lampor räknas som nordiska designklassiker?
Möblerna nedan formgavs mellan 1934 och 1958. Flera av dem har textila delar. Klädseln är ofta det första som behöver bytas på en begagnad stol.
Stringhyllan
Nisse Strinning (1917-2006) och Kajsa Strinning (1922-2017) vann 1949 första pris i Bonniers Folkbiblioteks tävling om ett nytt bokhyllesystem.
Lamino
Yngve Ekström (1913-1988) och Jerker Ekström visade Lamino på möbelmässan 1956. Fåtöljen presenterades enligt Swedese först med klädsel av naturfärgat sadelläder. Klädd i fårskinn fick stolen enligt Swedese ett inbjudande och vänligt uttryck. Swedese uppger att Lamino utsågs till Århundradets möbel 1999.
Lilla Åland
Carl Malmsten (1888-1972) hittade förebilden till Lilla Åland 1939, när han höll en slöjdkurs på Åland. I sakristian i Finströms medeltida kyrka såg han några högryggade pinnstolar. Stolen kom i produktion 1942.
Eva
Bruno Mathsson (1907-1988) formgav stolen Eva 1934. Museum of Modern Art i New York har Eva i sin samling. Mathssons genombrott som formgivare kom med en utställning på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg 1936.
PH 5
Den danske arkitekten och skribenten Poul Henningsen (1894-1967) skapade pendeln PH 5 år 1958. Louis Poulsen skriver att lampan var ett svar på glödlamporna, som hela tiden ändrade form och storlek.
Lammhults
Lammhults grundades 1945 och ingår sedan 1994 i Lammhults Design Group. Möbeltillverkaren startade fyra år innan Stringhyllan vann sin tävling.
Tidslinjen visar 14 belagda årtal för klassikerna och deras tillverkare, från Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad 1919 till Pappelina 1999. Varje årtal kommer från museum, uppslagsverk eller tillverkare i källförteckningen.
Hur länge gäller upphovsrätten för en designklassiker?
Brukskonst skyddas av upphovsrättslagen på samma sätt som litteratur och bildkonst. Lagens första paragraf räknar upp ”alster av byggnadskonst eller brukskonst” bland de verk som skyddas. Ett tryckt tygmönster eller en stol kan därför vara skyddat som brukskonst.
Skyddstiden står i 43 § upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller ”till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled”. Skyddet upphör alltid vid ett årsskifte. Dog formgivaren 1967 gäller upphovsrätten till och med 31 december 2037. Mönstren blir fria 1 januari 2038. Har flera personer skapat ett verk tillsammans räknas tiden från den sist avlidnes dödsår.
Ett registrerat designskydd är en annan sorts skydd. Patent- och registreringsverket (PRV) skriver att en designregistrering gäller i fem år från ansökningsdatumet och kan förlängas till högst 25 år. En tillverkare kan också ha varumärken som skyddar ett namn även när själva formen är fri.
Kopiera för eget bruk, aldrig för försäljning
Upphovsrättslagen 12 § låter var och en göra ett eller några få exemplar av ett offentliggjort verk för privat bruk. Att själv sy ett kuddfodral med ett skyddat mönster till ditt eget hem ryms i den regeln. Exemplaren får inte användas för något annat än privat bruk. Lagen ger inte heller rätt att låta en utomstående tillverka bruksföremål åt dig.
Är designen fri?
Skriv formgivarens dödsår med fyra siffror. Har två formgivare skapat verket tillsammans kan du fylla i den andras dödsår, så räknar verktyget från den som dog sist.
Räknaren visar resultatet här.
Tabellen visar samma beräkning för formgivarna i artikeln. Den gäller formgivarens egna verk enligt svensk lag och tar inte hänsyn till designskydd eller varumärken.
| Formgivare | Klassiker | Dödsår | Fri från år |
|---|---|---|---|
| Märta Måås-Fjetterström | Mattor | 1941 | 2012 |
| Josef Frank | Hawaii | 1967 | 2038 |
| Poul Henningsen | PH 5 | 1967 | 2038 |
| Carl Malmsten | Lilla Åland | 1972 | 2043 |
| Stig Lindberg | Pottery | 1982 | 2053 |
| Bruno Mathsson | Eva | 1988 | 2059 |
| Yngve Ekström | Lamino | 1988 | 2059 |
| Viola Gråsten | Oomph | 1994 | 2065 |
| Maija Isola | Unikko | 2001 | 2072 |
| Astrid Sampe | Linnelinjen | 2002 | 2073 |
| Nisse och Kajsa Strinning | String | 2017 | 2088 |
| Marianne Westman | Picknick | 2017 | 2088 |
Märta Måås-Fjetterströms egna mönster är fria sedan 1 januari 2012, eftersom hon dog 1941. Verkstaden i Båstad väver fortfarande hennes mönster. Mönster som senare konstnärer i verkstaden har ritat har egen skyddstid. För Stringhyllan räknar tabellen från Kajsa Strinning, som dog sist av de två. Lamino visades 1956 av Yngve och Jerker Ekström: räknas även Jerker Ekström som upphovsman kan datumet flyttas. Hans dödsår har vi inte kunnat belägga.
Hur känner du igen ett original och en kopia?
Börja med tillverkarens märkning. Märta Måås-Fjetterströms mattor signerades MMF, vilket gör en osignerad matta svårare att knyta till verkstaden i Båstad.
För tryckta tyger är stadkanten, den vävda kanten längs tygets sidor, ett bra ställe att titta på. Designmagasinet Kotona skriver att skötselråd började tryckas i stadkanten på Marimekkos tyger i mitten av 1970-talet. Ett Marimekkotyg utan skötselråd i kanten kan därför vara äldre än så. Klipp aldrig bort stadkanten på ett tyg du vill kunna datera eller sälja vidare.
Möbler har färre kännetecken som vi kan belägga. Vi har inte hittat tillverkarnas egna beskrivningar av hur en äkta String, Lamino eller Lilla Åland är märkt, så vi beskriver inga etiketter eller stämplar här. Fråga säljaren om kvitto, ursprung och tidigare ägare. Skicka foton till tillverkaren om du är osäker: flera av företagen i artikeln finns kvar. Svenskt Tenn har till exempel Josef Franks teckningar i sitt arkiv.
En kopia behöver inte vara olaglig. Mönster vars skyddstid har gått ut får tillverkas av vem som helst. Upphovsrättslagen 2 § ger upphovspersonen uteslutande rätt att framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten. Att tillverka och sälja kopior av ett verk som fortfarande är skyddat kräver därför tillstånd från den som äger rätten.
Hur sköter du äldre textilier?
Riksantikvarieämbetet skriver i sin handledning om kyrkliga textilier att textilier bleks och bryts ner av solljus och ljus från lampor. Norrbottens museum rekommenderar 50 lux för textilier i belysta miljöer. Häng därför inte ett tryckt tyg från 1950-talet i ett fönster mot söder om du vill att färgerna ska hålla.
Lin bör inte förvaras vikt. Norrbottens museum skriver att föremål av hampa, lin eller jute inte bör förvaras vikta, eftersom fibrerna inte riktigt tål det. En gammal linneduk kan i stället förvaras rullad på en rulle som kläs med bomullstyg eller syrafritt silkespapper, enligt Riksantikvarieämbetet. Samma myndighet skriver att stora textilier som dukar och mattor kan förvaras rullade.
Förvara aldrig textilier i plastpåsar. Riksantikvarieämbetet listar plastpåsar bland det som aldrig ska användas i textilförvaring. Mal, ängrar och silverfiskar angriper textilier, så titta regelbundet igenom lådor och skåp där äldre tyger ligger.
Museets magasin i Norrbotten håller en temperatur på 18-20 grader och en luftfuktighet på 45-55 procent. Ett vanligt hem når sällan exakt de nivåerna. Undvik ändå vindar och källare där fukt och temperatur svänger mellan årstiderna. Välj hellre en garderob inne i bostaden.
Dammsug mattorna ofta, skriver Riksantikvarieämbetet. Rulla mattan med rätsidan utåt för att få ut grus och dammsug därefter med mattmunstycket. Rådet passar en äldre ullmatta från ett svenskt väveri lika väl som en ny.
Levande ljus nära gamla tyger
Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) skriver att du aldrig ska lita på levande ljus. Ljusen ska hållas under uppsikt och släckas när du lämnar rummet. Använd brandsäkra och stabila ljusstakar och ställ ljusen på säkert avstånd från gardiner och annat brännbart.
Var hittar du begagnade designklassiker?
Begagnade designklassiker säljs på auktionshus, på nätauktioner och i second hand-butiker. Vi rekommenderar inga enskilda butiker. På en nätauktion kan du be säljaren om fler bilder av baksidan, stadkanten och eventuella signaturer innan du lägger bud. Kontrollera skicket på plats: lukta efter mögel och källarlukt, leta efter malhål i ylle och håll upp tyget mot ljuset för att se blekta partier.
Ta med ett foto av originalet från tillverkarens eller ett museums samlingar. Då kan du jämföra färger och proportioner direkt. Mät väggen innan du köper en hylla och fönstret innan du köper ett tyg till gardiner.
Säljer du själv ett ärvt tyg eller en möbel frågar köparen efter formgivarens namn, årtalet och skicket. Spara kvitton, stadkanter och gamla foton som visar var föremålet har funnits.
Visste du att
- Hawaii kräver 14 schablonerJosef Franks Hawaii trycks i sju färger med två schabloner per färg. Svenskt Tenn skriver att 60 meter tar en hel arbetsdag att trycka.
- Unikko kom till mot ledningens viljaMarimekkos ledare Armi Ratia ansåg att det var meningslöst att försöka återge vildblommornas skönhet på tyg. Maija Isola visade ändå en hel kollektion med blommönster våren 1964.
- Stringhyllan var ett tävlingsbidragNisse och Kajsa Strinning vann första pris i Bonniers Folkbiblioteks tävling om ett nytt bokhyllesystem 1949.
- Lamino kom först i sadelläderSwedese visade fåtöljen 1956 med klädsel av naturfärgat sadelläder. Klädd i fårskinn fick den enligt Swedese ett inbjudande uttryck.
Vanliga frågor
Vad är en svensk designklassiker?
En svensk designklassiker är ett föremål formgivet i Sverige som tillverkas, säljs eller efterfrågas årtionden efter att det kom ut. Exempel är Josef Franks tyger för Svenskt Tenn, Stringhyllan från 1949 och Lamino från 1956.
Hur länge gäller upphovsrätten för design?
Upphovsrätten gäller till utgången av det sjuttionde året efter formgivarens död enligt 43 § upphovsrättslagen. En formgivare som dog 1967 har skydd till och med 31 december 2037.
När blir Josef Franks mönster fria?
Josef Frank dog 1967. Hans egna mönster är skyddade till och med 31 december 2037 och blir fria att kopiera 1 januari 2038.
Får man sy en kopia av ett designtyg för eget bruk?
Upphovsrättslagen 12 § tillåter att du gör ett eller några få exemplar för privat bruk. Du får inte sälja dem och inte låta någon utomstående tillverka bruksföremål åt dig.
Vem designade Unikko?
Maija Isola (1927-2001) ritade Unikko för Marimekko. Mönstret visades våren 1964 i en kollektion med bara blommönster.
Vem designade Stringhyllan?
Nisse och Kajsa Strinning formgav Stringhyllan och vann 1949 första pris i Bonniers Folkbiblioteks tävling om ett nytt bokhyllesystem.
Är Märta Måås-Fjetterströms mönster fria?
Märta Måås-Fjetterström dog 1941. Hennes egna mönster är fria sedan 1 januari 2012, medan mönster av senare konstnärer i verkstaden har egen skyddstid.
Hur länge gäller ett designskydd?
En designregistrering hos PRV gäller i fem år från ansökningsdatumet och kan förlängas till högst 25 år.
Hur förvarar man gamla linnetextilier?
Förvara lin rullat i stället för vikt, på en rulle klädd med bomullstyg eller syrafritt silkespapper. Undvik plastpåsar och starkt ljus.
Hur känner man igen ett gammalt Marimekkotyg?
Titta i stadkanten. Skötselråd började tryckas där i mitten av 1970-talet, så ett tyg utan skötselråd i kanten kan vara äldre.
Källor
- Sveriges riksdag: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
- PRV: Frågor och svar om upphovsrätt.
- PRV: Bra att veta om design.
- Svenskt Tenn: Josef Frank, architect and designer.
- Svenskt Tenn: Svenskt Tenn’s history.
- Svenskt Tenn: Prints for life.
- Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Anna Astrid Sampe.
- Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Viola Hildegard Gråsten.
- Röhsska museet: Viola Gråsten.
- Ljungbergs Textil: Stig Lindberg.
- Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Ingeborg Marianne Westman.
- Marimekko: 60 years of Unikko: How the classic pattern was born.
- Riihimäki konstmuseum: Maija Isola, patterns from Amfora to Unikko.
- Kotona: Top 5: sought-after vintage Marimekko prints.
- Klässbols Linneväveri: Klässbols Linneväveri, berättelsen.
- Växbo Lin: Linets historia i Hälsingland.
- Centrum för Näringslivshistoria: Mattdrottningen Märta Måås-Fjetterström.
- Embellence Group: Pappelina.
- Lammhults Design Group: Lammhults.
- DigitaltMuseum: Strinning, Nisse (1917-2006).
- Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Kajsa Strinning.
- Swedese: Historien om Lamino.
- KulturNav: Ekström, Yngve (1913-1988).
- Carl Malmsten-stiftelsen: Lilla Åland.
- DigitaltMuseum: Malmsten, Carl (1888-1972).
- DigitaltMuseum: Mathsson, Bruno (1907-1988).
- Museum of Modern Art: Bruno Mathsson, Eva Chair.
- Louis Poulsen: PH 5, a global design icon.
- Norrbottens museum: Ordning, reda och stöd ger beständiga textilier.
- Riksantikvarieämbetet: Vårda väl, vård av kyrkliga textilier.
- Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB): Har du koll? Faktafördjupning.
- Myndigheten för civilt försvar: MSB är Myndigheten för civilt försvar.
Alla källor är lästa 27 september 2026.
Mer att läsa
- MetervarorTygbredder, åtgång och skötsel av tyg.
- MattorMattans storlek, material och skötsel.
- Dukar och servetterDukens mått, material och fläckar.
- FläckborttagningSå får du bort vanliga fläckar ur textilier.
