Bygg

Bygga odlingslåda: mått, virke, jord och pallkragar steg för steg

Publicerad Av Clara Forsberg

Att bygga odlingslåda själv tar en eftermiddag. Den enklaste varianten är en pallkrage. Pallkragen mäter 120 × 80 cm och är 19,5-20 cm hög, så tre staplade kragar ger knappt 60 cm arbetshöjd. En egenbyggd låda kan du anpassa: den brittiska trädgårdsterapiorganisationen Thrive anger 90-100 cm höjd om du står och 61,5 cm om du odlar från rullstol. Nära grönsaker väljer du obehandlat trä eller kärnvirke. Kreosotbehandlade järnvägsslipers får enligt Kemikalieinspektionen inte användas till odlingsbehållare. I en hög låda lägger du 10 cm ris i botten, sedan kompost och överst minst 30 cm planteringsjord. En pallkrage rymmer 172 liter räknat på innermåtten, så räkna med ungefär 200 liter säckjord per krage.

Pallkragens mått
120 × 80 cm19,5-20 cm hög per krage
Jord per krage
172 litercirka 200 liter säckjord med marginal
Bredd att nå mitten
100 cmnär du når lådan från båda sidor
Höjd för rullstol
61,5 cm69-76 cm om du sitter på en stol

Pallkrage eller byggd odlingslåda: vad är bäst?

Båda fungerar för grönsaker, bär och kryddor. Valet styrs av hur hög lådan ska vara, hur länge den ska stå och hur mycket tid du vill lägga på bygget. En pallkrage är färdig på fem minuter. En egenbyggd låda tar en eftermiddag men kan göras i precis den längd, bredd och höjd som passar din trädgård och din rygg.

Egenskap Pallkrage Byggd odlingslåda
Byggtid några minuter en eftermiddag
Mått 120 × 80 cm valfria
Höjd 19,5-20 cm per krage valfri
Virke tunn furu eller gran valfritt, grövre
Stabilitet vid hög höjd sämre god med hörnstolpar
Flytta eller fälla ihop enkelt svårt
Livslängd kortare längre med grovt kärnvirke

Pallkragens svaghet är virket. Brädor på 19,5 mm ruttnar snabbare än grövre virke. Flera kragar på varandra blir också ostadiga när jorden trycker utåt. Vill du ha en låda på 60 cm eller mer som ska stå i många år lönar det sig att bygga själv med hörnstolpar och grövre brädor.

Vilka mått har en pallkrage?

Pallkragen följer EUR-pallens yttermått. EPAL, som förvaltar standarden för EUR-pallen, anger 800 × 1 200 × 144 mm för pallen. Svenskt Trä anger att pallkragar vanligen tillverkas i 1 200 × 800 mm, 600 × 800 mm eller 1 200 × 1 000 mm. Den minsta storleken motsvarar en halvpall.

Höjden skiljer sig något mellan källorna. Svenskt Trä skriver att den vanligaste höjden är 195 mm och att virket är 19,5 mm tjockt. Tillverkare som STEA och AJ Produkter anger 200 mm höjd. STEA uppger 21 mm virke.

Innermåtten styr hur mycket jord kragen rymmer. Med 19,5 mm virke blir kragens innermått 116,1 × 76,1 cm. En krage på 195 mm rymmer då 172 liter medan en krage på 200 mm rymmer 177 liter. Räkna alltid på innermåtten, eftersom virket tar knappt 4 cm av både längden och bredden.

Hur många pallkragar ska man stapla?

Jordtillverkaren Hasselfors Garden skriver att en krage räcker för sallad, örter eller jordgubbar men att morötter och potatis trivs bättre med två kragar på höjden. Royal Horticultural Society, RHS, skriver att 30 cm jord räcker för sallad och jordgubbar men att de flesta växter behöver 45 cm eller mer.

Två kragar ger 39-40 cm höjd och tre kragar ger 58,5-60 cm. Står kragarna på gräsmattan kan rötterna gå vidare ner i marken, så en enda krage fungerar för fler grödor än jorddjupet antyder. Står kragen på en stenläggning eller en altan finns bara jorden i kragen att växa i. Där behöver djuprotade grödor två eller tre kragar.

Staplade kragar trycks isär

Jorden trycker utåt mot brädorna och trycket ökar med höjden. Tre eller fyra kragar på varandra blir ostadiga, eftersom hörnbeslagen bara håller kragarna på plats i sidled och inte binder ihop dem på höjden. Kragarna kan då glida isär när jorden är blöt. Skruva en regel i varje inre hörn genom alla kragar innan du fyller, så att staplen blir en låda.

Vilka mått ska en upphöjd odlingslåda ha?

Bredden bestäms av hur långt du når utan att kliva i jorden. RHS skriver att bäddar smalare än 1,5 m låter dig nå mitten utan att stå på jorden. Thrive, en brittisk organisation för trädgårdsterapi, är försiktigare. Organisationen anger upp till 100 cm när du når lådan från båda sidor och högst 50 cm när lådan står mot en vägg eller ett staket och bara nås från ena sidan.

Höjden bestäms av hur du arbetar. Thrive har tagit fram mått för tre arbetsställningar. University of Georgia Extension anger 24 tum, drygt 61 cm, som höjd för en odlingsbädd som ska nås från rullstol. Samma universitet rekommenderar 3 fot, cirka 91 cm, som bredd för vuxna i rullstol.

Arbetsställning Lådans höjd (cm)
Stående 90-100
Sittande på stol eller pall 69-76
Rullstol 61,5
Knästående eller hukande 20-40

Den sista raden är vår egen tumregel för pallkragar i ett eller två lager, medan de tre första kommer från Thrive. För rullstol behöver lådan också plats för knäna, antingen genom att du sitter snett mot lådan eller genom att lådan byggs som ett bord med en grund jordbädd ovanpå.

Gångarna mellan lådorna glöms ofta bort. RHS anger minst 1 m för en rullstol. University of Georgia Extension anger 4 fot, drygt 120 cm, om gången ska rymma både skottkärra och rullstol.

Längden är friare och en låda på 200 cm går att bygga av brädor i standardlängder. Långa lådor på 300 cm eller mer behöver en extra stolpe eller ett tvärstag på mitten, annars buktar långsidorna ut när jorden blir blöt.

Vilket virke ska man bygga odlingslåda av?

Virket i en odlingslåda står mot fuktig jord hela säsongen, ungefär som trä i markkontakt. Svenskt Trä anger att kärnved av furu och lärk håller 5-10 år i markkontakt och gran mindre än 5 år. Du väljer mellan fyra vägar: obehandlat virke av ett beständigt träslag, kärnvirke, värmebehandlat trä eller tryckimpregnerat trä.

Obehandlat trä och kärnvirke

Obehandlat trä är det säkraste valet nära grönsaker eftersom inget träskyddsmedel kan vandra ut i jorden. Kemikalieinspektionen rekommenderar obehandlat trä när du bygger en sandlåda eller något annat utomhus för barn. Samma resonemang gäller för en låda där du odlar det du ska äta. Flügger, som tillverkar träskydd, rekommenderar obehandlat trä för ätbara grödor.

Kärnveden är den inre, mörkare delen av stammen. TräGuiden skriver att splintveden i alla träslag generellt sett inte är motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnveden varierar från ringa till mycket motståndskraftig. Kärnvirke av furu eller lärk håller därför längre än vanligt byggvirke, som ofta innehåller mycket splintved. Fråga efter kärnvirke i bygghandeln och välj brädor där den mörka kärnan syns i ändträet.

Träslag, kärnved Beständighetsklass EN 350 Varaktighet i markkontakt (år)
Gran 4 under 5
Furu 3-4 5-10
Lärk 3-4 5-10
Ek 2-4 5-15
Western red cedar 2 uppgift saknas
Robinia uppgift saknas över 15

Beständighetsklasserna kommer från TräGuiden och går från 1, mycket beständig, till 5, icke beständig. Varaktigheten i markkontakt kommer från Svenskt Trä, som hänvisar till forskningsinstitutet RISE. Flügger anger längre tider för hela odlingsbäddar: omkring 5-10 år för furu, 12-15 år för lärk, cirka 25 år för ek och upp till 35 år för robinia. Källorna mäter olika saker. En brädlåda som får torka upp mellan regnen håller längre än en stolpe som står nedgrävd i jorden.

Värmebehandlat trä

Värmebehandlat trä, ofta sålt som ThermoWood, har hettats upp i en syrefri kammare. Moelven anger att virket värms tills temperaturen når 212 °C och att inga kemikalier tillsätts. TräGuiden varnar för en sak som gäller odlingslådor direkt: värmebehandlat trä lämpar sig endast för tillämpningar ovan mark och ska inte användas i markkontakt. Använd värmebehandlat trä till en kant eller ett lock ovanpå lådan, inte till sidorna som står mot jorden.

Tryckimpregnerat trä

Dagens tryckimpregnerade virke skyddas med kopparsalter. Svenska Träskyddsföreningen, branschorganisationen för impregnerat trä, skriver att krom och arsenik förbjöds 2004. Föreningen hänvisar till tester från SLU och uppger att impregnerat trä i odlingslådor inte påverkar växterna eller deras rotbildning. Föreningen råder samtidigt att allt behandlat virke ska torka ordentligt innan det används.

Kemikalieinspektionen är mer återhållsam. Myndigheten skriver generellt att träskyddsmedel och tryckimpregnerat trä kan innehålla giftiga ämnen som kreosot, arsenik, krom och koppar. Arsenik är förbjudet, kreosot finns främst i gamla slipers och stolpar och krom får enligt myndighetens faktablad bara användas i vissa utsatta byggnadsdelar som bottenbjälkar och bryggor. Kemikalieinspektionen uppmanar dig ändå att fundera på om du behöver impregnerat trä till det du ska bygga utomhus.

Väljer du tryckimpregnerat ska det vara klass NTR A. TräGuiden definierar NTR A som furu i kontakt med mark eller med hög fuktbelastning. NTR AB är avsett för trä ovan mark som staket och trall. Den klassen passar inte för sidor som står mot fuktig jord. Svenska Träskyddsföreningen anger att NTR-klassat virke ger skydd mot röta i minst 20 år när rätt klass används.

Gamla slipers och CCA-impregnerat virke

För kreosot är reglerna helt tydliga. Kemikalieinspektionen skriver att kreosotbehandlat trä inte får användas till behållare för odling, i parker, trädgårdar eller friluftsanläggningar där det finns risk att det ofta kommer i kontakt med huden. Järnvägsslipers och telefonstolpar är ofta kreosotbehandlade. Du känner igen virket på att det är svart eller brunt och luktar tjära. Enligt myndigheten kan träet svettas i solen så att de farliga ämnena läcker ut.

CCA är ett äldre impregneringsmedel med koppar, krom och arsenik. Kemikalieinspektionen anger att trä behandlat med arsenikföreningar är helt förbjudet att sälja inom EU. Svenska Träskyddsföreningen skriver att krom och arsenik förbjöds 2004. Impregnerat virke från altaner och staket som byggdes före förbudet kan därför innehålla CCA.

Gammalt CCA-virke och nytt NTR-klassat virke från bygghandeln ska inte blandas ihop, eftersom risken med det gamla virket ligger i arseniken och kromet. Du kan sällan veta vilket medel en begagnad planka är behandlad med, så använd inte rivningsvirke till nya odlingslådor.

Okänt impregnerat virke i en gammal låda

Kemikalieinspektionen skriver att du bör överväga om du ska fortsätta odla grönsaker i en låda av impregnerat virke när du inte vet vilket medel virket är behandlat med. Vill du ändå fortsätta kan du enligt myndigheten byta ut den gamla jorden och klä lådan invändigt med täckplast.

Rester av kreosotträ räknas som farligt avfall. Lämna dem på kommunens återvinningscentral och fråga personalen om du är osäker på vilket virke du har.

Hur bygger man en odlingslåda steg för steg?

Beskrivningen nedan gäller vårt exempel: en låda på 200 × 100 cm i innermått och 60 cm hög, som går att nå från båda långsidorna. Höjden ligger nära Thrives mått för odling från rullstol, 61,5 cm. Ska du sitta på en stol eller stå vid lådan bygger du högre enligt tabellen ovan. Arbetar du på knä räcker en lägre låda.

1. Välj plats och jämna till marken

Placera lådan där den får sol större delen av dagen, ta bort grästorven och jämna till underlaget med en kratta. Lådan ska stå plant, så kontrollera med vattenpass innan du börjar skruva.

2. Kapa virket

Till exempellådan behöver du fyra hörnstolpar på 45 × 45 mm kapade i lådans höjd, långsidor på 200 cm plus två gånger brädornas tjocklek och kortsidor på 100 cm. Vi rekommenderar brädor på minst 28 mm för en låda som ska hålla flera säsonger och 45 mm om du bygger högre än 60 cm. Hur många brädor du behöver på höjden beror på brädornas bredd. Med 145 mm breda brädor ger fyra brädor på höjden 58 cm och fem brädor 72,5 cm.

3. Skruva ihop hörnen runt stolparna

Skruva kortsidornas brädor mot två stolpar så att du får två gavlar. Res gavlarna och skruva fast långsidorna. Använd utomhusskruv och förborra nära brädornas ändar så att virket inte spricker. Två skruvar per bräda och stolpe räcker för en låda i den här storleken. Stolparna ska sitta på insidan, där de tar upp jordens tryck mot hörnen.

4. Förstärk långsidorna

En långsida på 200 cm buktar ut när jorden är blöt och tung, så skruva en extra stolpe på mitten av varje långsida eller ett tvärstag mellan långsidorna strax under jordytan. Tvärstaget syns inte när lådan är fylld.

5. Lägg nät mot sork och mullvad

Sork och mullvad kan gräva sig upp i lådan underifrån. Ett galvaniserat trådnät i botten stänger vägen. Windhagers sorknät för odlingslådor har 6,3 mm maskor och en tråd på 0,55 mm och klipps till efter lådans mått. Låt nätet gå några centimeter upp på insidan och häfta fast det i virket så att djuren inte kan krypa runt kanten.

6. Plast på insidan eller inte

Plast mot insidan hindrar att träskyddsmedel vandrar ut i jorden. Kemikalieinspektionen föreslår täckplast i gamla lådor av okänt virke av just den anledningen. Plasten håller samtidigt kvar fukten mot virket. Obehandlat trä som står fuktigt ruttnar snabbare. Klä därför bara sidorna och låt plasten sluta en bit ovanför botten så att vatten kan rinna ut. Lådor av obehandlat kärnvirke eller NTR A-klassat virke klarar sig utan plast.

7. Duk mot ogräs

Plantagen råder dig att lägga täckväv i botten och låta duken gå upp en bit på kanterna så att ogräset inte kommer upp i lådan. Hasselfors Garden föreslår markduk om du har svårutrotat ogräs som kvickrot eller kirskål, annars wellpapp eller kartong. Välj markduk om ogräset redan växer där lådan ska stå.Kartongen bryts ner på ett par säsonger och låter daggmaskarna ta sig upp i lådan.

Vilken jord ska man ha i odlingslådan?

Hasselfors Garden och Blomsterlandet beskriver samma princip: lådan fylls i två skikt. Det nedre består av grovt organiskt material och halvförmultnad kompost eller gammal trädgårdsjord. Det övre är näringsrik planteringsjord eller grönsaksjord blandad med kompost och kogödsel. Wexthuset anger cirka 10 cm ris eller grovt växtmaterial i botten.

Odlingslåda i genomskärning med jordlager, sorknät och måttOdlingslåda i genomskärning60 cmInnermått 100 cm, nås från båda sidor5 cm fri kant30 cm planteringsjordgrönsaksjord med kompost15 cm komposthalvförmultnad eller gammal jord10 cm ris, kvistar och lövSorknät 6,3 mm i bottenhäftat en bit upp på sidornaOdlingslåda i genomskärning med jordlager, sorknät och måttInnermått 100 cm5 cm fri kant30 cm planteringsjord15 cm halvförmultnad kompost10 cm ris, kvistar och lövSorknät 6,3 mm i bottenLådans höjd 60 cm

Exempellådan är 60 cm hög och 100 cm bred invändigt. Ris och kvistar fyller de nedersta 10 cm, därefter 15 cm halvförmultnad kompost eller gammal jord och överst 30 cm planteringsjord. De översta 5 cm lämnas fria enligt RHS råd, så att jorden kan sätta sig och vattnet stannar i lådan.

Det grova materialet i botten sparar säckjord i en hög låda och bryts ner under säsongen till näring underifrån. Hasselfors Garden nämner kvistar, löv och annat trädgårdsavfall.

RHS har ett eget recept för den som blandar själv: tre delar organiskt material som kompost, lövjord eller brunnen gödsel, två delar grov sand och sju delar matjord. Receptet ger en tyngre jord än ren säckjord och håller fukten bättre i en låda som står i sol hela dagen.

Hur mycket sjunker jorden ihop?

Nyfylld jord sätter sig. RHS råder dig att fylla lådan till cirka 5 cm under kanten, trycka till jorden, låta den sätta sig ett par veckor och fylla på vid behov. Säckjord och kompost fortsätter sjunka under hela säsongen när det organiska materialet bryts ner. Räkna med att fylla på kompost varje vår.

Hur mycket jord går det åt till en odlingslåda?

Räknaren nedan ger liter och kubikmeter jord för en egen låda eller ett antal pallkragar och översätter mängden till säckar om 40 och 50 liter. Hasselfors Garden, Blomsterlandet och Wexthuset räknar alla med ungefär 200 liter per pallkrage, medan den uppmätta volymen är 172 liter. Räknaren lägger därför på 15 procent, vilket ungefär motsvarar den skillnaden och ger jord att fylla på med när lådan sätter sig.

Jordräknaren

Skriv lådans innermått i centimeter och hur högt du ska fylla. Räknar du pallkragar skriver du antalet kragar, då används kragens innermått och måtten ovanför räknas inte.

Fyll i lådans mått.

Tabellen visar samma beräkning för 1-4 pallkragar med höjden 195 mm och virke på 19,5 mm, med liter och säckar avrundade uppåt som i räknaren. Har du kragar på 200 mm blir det 2-3 procent mer jord per krage.

Pallkragar (st) Jorddjup (cm) Uppmätt volym (liter) Med 15 % marginal (liter) Säckar om 40 liter (st) Säckar om 50 liter (st)
1 19,5 172 199 5 4
2 39 345 397 10 8
3 58,5 517 595 15 12
4 78 689 793 20 16

Exempellådan på 200 × 100 cm fylld till 55 cm rymmer 1 100 liter. Med marginal blir det 1 265 liter. Det motsvarar 32 säckar om 40 liter. Fyller du de nedersta 10 cm med ris och kvistar sparar du 200 liter säckjord. Räknat med marginal blir besparingen 230 liter, sex säckar om 40 liter.

Var ska odlingslådan stå?

Solen avgör vad du kan odla. Wexthuset rekommenderar en plats med minst 6-7 timmars sol per dag. UC Master Gardeners vid University of California skriver att fruktbärande grönsaker som tomat, gurka och paprika helst vill ha 8-10 timmar och att det är oklokt att försöka odla dem på en plats med mindre än sex timmars sol. Rotfrukter som rädisor, rödbetor och morötter kan enligt samma källa fungera med fyra timmar. Bladgrönsaker som sallad och spenat klarar sig med tre.

Titta på platsen under en hel dag innan du bygger. Ett träd som är kalt i april kan skugga lådan helt i juli. En pergola med tak kastar skugga långt ut på gräsmattan när solen står lågt. Ställ inte lådan tätt intill husväggen. Du behöver kunna komma åt fasaden vid fasadtvätt och målning. Jord mot träpanel håller också fukt mot huset.

Underlaget påverkar både dränering och vattning. På gräsmatta rinner överskottsvatten ner i marken och rötterna kan växa vidare nedåt. På stenläggning eller en altan ska lådan stå på fötter eller på en lastpall, som Blomsterlandet föreslår, med markduk som hindrar jorden från att rinna ut. Blomsterlandet påpekar samtidigt att en upphöjd låda kräver mer vattning under sommaren.

Hur vattnar du en odlingslåda?

En upphöjd låda torkar ut snabbare än ett land i marken eftersom sidorna värms av solen och vinden når jorden från flera håll. Hasselfors Garden råder dig att vattna på morgonen innan solen blir för stark och att vattna mycket när du väl vattnar men mer sällan, medan Wexthuset säger att du ska vattna när jorden har torkat upp i ytan.

Täckning minskar vattenbehovet. Wexthuset föreslår gräsklipp eller annat växtmaterial ovanpå jorden, men Riksförbundet Svensk Trädgård avråder från gräsklipp och barkflis där mördarsniglar är ett problem eftersom sniglarna trivs under täckningen. Har du flera lådor lönar sig en droppslang eller en perforerad slang som ligger kvar i lådan hela säsongen och kopplas till en timer vid kranen.

Förkultiverar du plantor inomhus eller i en inglasad altan ska plantorna vänjas vid sol och vind några dagar innan de planteras i lådan.

Hur skyddar du lådan mot sniglar, sork och mullvad?

En odlingslåda ger ett visst skydd mot sniglar eftersom de måste klättra upp för sidorna, men det räcker sällan mot den spanska skogssnigeln. Riksförbundet Svensk Trädgård föreslår att du stängslar in värdefulla ytor med elstängsel eller plåtstaket med böjd kant och att du strör ut preparat med järnfosfat.

Sork och mullvad stoppas bäst med nät i botten, som i steg 5 ovan. Nätet måste läggas innan lådan fylls, annars måste lådan grävas ur.

Flygande skadedjur som kålfjäril och morotsfluga når lådan lika lätt som ett vanligt land. Wexthuset rekommenderar fiberduk eller odlingstunnel mot flygande skadedjur och kålnät över kålväxter.

Hur länge håller en odlingslåda och vad gör du på vintern?

Livslängden styrs av träslaget, virkets tjocklek och hur fuktigt virket står. Svenskt Trä anger 5-10 år för kärnved av furu och lärk i markkontakt och mindre än 5 år för gran. Tjocka brädor av lärk eller kärnfuru med hörnstolpar håller längre, särskilt om lådan står på fötter eller dränerande grus som låter virket torka. Byt ut enstaka ruttna brädor i tid, innan jorden börjar trycka ut sidan.

Lådan kan stå kvar ute hela vintern. Töm inte jorden på hösten. Wexthuset skriver att vissa köldtåliga grödor kan stå kvar och skördas under vintern. Wexthuset råder dig också att mylla ner växtrester på hösten och tillföra kompost och organiskt material varje år.

Pallkragar som ska flyttas eller förvaras kan fällas ihop när de är tomma och förvaras torrt och luftigt, gärna stående, så att virket inte ligger mot fuktig mark. Vill du ha en mörk och tålig yta på en egenbyggd låda utan färg kan bränt trä vara ett alternativ till målning, men bränn bara utsidan och låt insidan mot jorden vara obehandlad.

Behöver man bygglov för en odlingslåda?

Kravet på bygglov gäller byggnader och vissa anläggningar som murar och plank. Inom detaljplan kräver en mur eller ett plank bygglov enligt 9 kap. 19 § plan- och bygglagen om det är högre än 1,2 meter över marken och står längre bort än 3,6 meter från en byggnad. Närmare byggnaden går gränsen vid 1,8 meter. En odlingslåda på 20-100 cm ligger långt under de gränserna.

Hög låda som mur mot grannen

Bygger du en lång och hög odlingsbädd som en mur utmed tomtgränsen bör du fråga kommunens byggnadsnämnd innan du bygger. Stockholms stad anger att en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter ska stå 4,5 meter från gränsen mot granne, samfällighet eller allmän platsmark. Närmare än så krävs bygglov om inte berörda grannar skriftligen har medgett bygget. Mot allmän plats lämnas medgivandet av huvudmannen, oftast kommunen. Stockholms stad räknar också den sammanlagda höjden när till exempel ett plank står på en altan.

Visste du att

  • Pallkragen är från 1950-taletSvenskt Trä anger att pallkragen har använts för att transportera gods sedan 1950-talet och först på senare år blivit odlingslåda.
  • Värmebehandlat trä tål inte jordTräGuiden skriver att värmebehandlat trä bara lämpar sig ovan mark och inte ska användas i markkontakt, trots att det saknar kemiska tillsatser.
  • Kreosot är förbjudet i odlingKemikalieinspektionen anger att kreosotbehandlat trä, som gamla järnvägsslipers, inte får användas till behållare för odling.
  • Gran håller kortastEnligt Svenskt Trä och RISE håller kärnved av gran mindre än 5 år i markkontakt, mot 5-10 år för furu och lärk.

Vanliga frågor

Hur bygger man en odlingslåda?

Skruva brädor mot fyra hörnstolpar så att du får en ram, förstärk långa sidor med en mittstolpe och lägg sorknät och täckväv i botten. Fyll med 10 cm ris, sedan kompost och överst minst 30 cm planteringsjord.

Vilka mått har en pallkrage?

En pallkrage är 120 × 80 cm, samma som en EUR-pall. Svenskt Trä anger 195 mm som vanligaste höjd och 19,5 mm virke, medan flera tillverkare anger 200 mm höjd.

Hur mycket jord går det åt till en pallkrage?

En pallkrage rymmer 172 liter räknat på innermåtten. Jordtillverkaren Hasselfors Garden räknar med 3-4 säckar eller ungefär 200 liter. Överskottet räcker till att fylla på när jorden sjunker ihop.

Hur hög ska en odlingslåda vara?

Thrive anger 90-100 cm om du står, 69-76 cm om du sitter och 61,5 cm om du odlar från rullstol. Lådor på 20-40 cm passar om du arbetar på knä.

Kan man använda tryckimpregnerat trä till odlingslåda?

Dagens tryckimpregnerade trä skyddas med kopparsalter och ska vara klass NTR A mot jord. Svenska Träskyddsföreningen anger att krom och arsenik förbjöds 2004, så nytt virke ska inte jämställas med gammalt CCA-virke. Kemikalieinspektionen uppmanar dig ändå att fundera på om du behöver impregnerat trä. Obehandlat trä eller kärnvirke är det säkraste valet för grönsaker.

Får man använda gamla järnvägsslipers till odlingslåda?

Nej. Järnvägsslipers är ofta kreosotbehandlade. Kemikalieinspektionen anger att kreosotbehandlat trä inte får användas till behållare för odling.

Ska man ha plast på insidan av en odlingslåda?

Plast behövs i en gammal låda av okänt impregnerat virke, där Kemikalieinspektionen föreslår ny jord och täckplast. I en låda av obehandlat eller NTR A-klassat virke behövs ingen plast. Plast kan också hålla kvar fukt mot virket.

Vad lägger man i botten av en pallkrage?

Sorknät om det finns sork eller mullvad, täckväv eller kartong mot ogräs och cirka 10 cm ris, kvistar och löv. Ovanpå kommer halvförmultnad kompost och sist planteringsjord.

Behöver man bygglov för odlingslåda?

En vanlig odlingslåda är mycket lägre än de 1,2 meter där murar och plank tidigast kräver bygglov inom detaljplan. Fråga kommunens byggnadsnämnd om lådan byggs som en hög mur mot grannen.

Källor

  1. Kemikalieinspektionen: Wood.
  2. Kemikalieinspektionen: Information om impregnerat virke (faktablad).
  3. Svenskt Trä: Pallkragar.
  4. Svenskt Trä: Beständighetsegenskaper.
  5. TräGuiden: Naturlig beständighet.
  6. TräGuiden: Modifiering.
  7. TräGuiden: Träskyddsklasser.
  8. Svenska Träskyddsföreningen: Odling och träskydd.
  9. Svenska Träskyddsföreningen: Vanliga frågor om träskydd och impregnering.
  10. EPAL: EPAL Euro pallet.
  11. STEA Sverige: Pallkrage.
  12. AJ Produkter: Pallkrage, 1200×800 mm.
  13. Thrive: How to build raised beds.
  14. Royal Horticultural Society: How to make a raised bed.
  15. University of Georgia Extension: Raised garden bed dimensions.
  16. UC Master Gardeners of Placer County: Growing vegetables in less than 6 hours of sun.
  17. Flügger: Vilket träslag är bäst för upphöjda odlingsbäddar?
  18. Moelven: ThermoWood, värmebehandlad furu.
  19. Hasselfors Garden: Odla i pallkrage.
  20. Blomsterlandet: Odla i pallkrage, del 1: så här sätter du igång.
  21. Wexthuset: Odla i pallkrage.
  22. Plantagen: Så här bygger du din pallkrage.
  23. Windhager: Sorknät för odlingslådor.
  24. Riksförbundet Svensk Trädgård: Mördarsnigel bekämpning.
  25. Stockholms stad: Mur, plank, altan.

Alla källor är lästa 28 september 2026.

Mer att läsa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *