Ska du riva ett hus, en gammal lada eller kanske en veranda? Då kan du behöva rivningslov. Det gäller särskilt inom områden med detaljplan, där kommunen vill ha koll på vad som händer med bebyggelsen. Även utanför sådana områden kan det krävas tillstånd, beroende på vad som står i kommunens områdesbestämmelser. I den här artikeln får du reda på exakt när rivningslov krävs, vad som gäller om du river utan tillstånd och vad det faktiskt kostar att ansöka.
Vad innebär det att riva?
När du river en byggnad eller en del av en byggnad, betyder det att hela konstruktionen tas bort – inte bara ytskikt och inredning. Det räknas som rivning även om bara en del, som till exempel ett uterum eller en carport, tas bort. Till och med att flytta en byggnad till en ny plats ses juridiskt som en rivning på den gamla platsen. Då behöver du alltså både rivningslov och ett nytt bygglov för den nya platsen.
Här krävs rivningslov
Du behöver nästan alltid rivningslov om du ska riva något inom ett område som är detaljplanelagt. Det gäller oavsett om du bara ska ta bort en liten del av en byggnad. Undantag kan finnas om kommunen har beslutat att minska lovplikten i just din detaljplan.
Utanför detaljplanelagt område är det mer flexibelt. Där krävs rivningslov bara om kommunen har infört det i områdesbestämmelserna. Om inga sådana regler finns, slipper du i regel lov – men en anmälan kan ändå krävas.
Här är några exempel där du kan behöva rivningslov:
- Rivning inom detaljplanerat område
- Rivning utanför detaljplan om områdesbestämmelser kräver det
- Flytt av byggnad till annan plats
- Rivning av byggnader med kulturhistoriskt värde
Om du planerar en rivning i Göteborg, är det extra viktigt att kolla upp vad som står i kommunens detaljplan. Där är lovplikten nämligen ofta sträng.
När du slipper rivningslov
Det finns tillfällen då du inte behöver rivningslov, även om det först verkar så. Enkla byggnader som friggebodar, skärmtak eller andra lovbefriade småbyggnader kan rivas utan rivningslov – så länge det inte står något annat i detaljplanen eller områdesbestämmelserna.
Här är fler exempel på när rivningslov normalt inte krävs:
- För byggnader som inte krävde bygglov vid uppförandet
- Vid rivning utanför detaljplan där inga områdesbestämmelser gäller
- När byggnaden är hemlig och avsedd för totalförsvaret
Men! Även om du slipper lov kan det ändå krävas en anmälan till byggnadsnämnden. Det gäller särskilt om rivningen berör bärande delar eller innebär att farligt avfall kan uppstå.
Vad händer om du river utan rivningslov?
Att riva utan rivningslov – när det faktiskt krävs – är inget du vill göra. Det klassas som olovligt byggande och kan leda till byggsanktionsavgifter. Kommunen kan också kräva att du återställer det du rivit, vilket kan bli både dyrt och krångligt.
Du får alltså inte börja riva förrän du har fått ett startbesked. Och du får inte börja använda tomten igen förrän du har fått ett slutbesked. En rivning är alltså inte bara en fysisk åtgärd – det är en juridisk process.
Så här gör du för att ansöka
Att söka rivningslov är enklare än du tror. Här är en steg-för-steg-guide på hur du går tillväga:
- Kontrollera vad detaljplanen eller områdesbestämmelserna säger.
- Ta fram nödvändiga ritningar och handlingar, exempelvis en situationsplan och foton.
- Gör din ansökan via kommunens e-tjänst eller med blankett.
- Skicka med en rivningsplan och en kontrollplan, samt eventuell miljöinventering.
- Vänta på startbesked innan du sätter igång.
Om du tycker att detta låter omständligt kan du anlita en kontrollansvarig. Det behövs framför allt om du ska riva större byggnader eller byggnader med el och vatten.
Rivningslov pris – vad kostar det?
Priset för ett rivningslov varierar mellan kommuner, men räkna med att det landar någonstans mellan 2 000 och 8 000 kronor. Kostnaden beror bland annat på byggnadens storlek och om det krävs kompletterande dokumentation. Du betalar även för handläggningen, inte bara själva beslutet.
Utöver själva lovet kan det tillkomma kostnader för:
- Miljö- och materialinventering
- Rivningsplan
- Eventuell kontrollansvarig
Du kan också behöva betala extra om din ansökan är ofullständig och kommunen måste begära in kompletteringar.
Så fungerar prövningen av rivningslov
När du lämnar in din ansökan gör byggnadsnämnden en prövning. Då tittar de på både allmänna och enskilda intressen. Det kan till exempel vara viktigt att en byggnad bevaras om den har historiskt eller kulturellt värde – även om du som fastighetsägare vill ta bort den.
Lov kan inte ges om det finns ett uttryckligt rivningsförbud i detaljplanen. Då är frågan redan avgjord. Byggnadsnämnden måste också ta hänsyn till byggnadens konstnärliga eller miljömässiga värde innan de ger klartecken.
Får du göra en frivillig ansökan?
Ja! Även om du inte behöver rivningslov har du alltid rätt att ansöka ändå. Då får du ett skriftligt bevis på att det du planerar är tillåtet. Det kan vara bra att ha om det senare uppstår tvister eller oklarheter.
Det här kan också vara en smart väg att gå om du är osäker på vad som gäller eller om kommunen har otydliga regler för just ditt område.
Andra tillstånd kan också krävas
Tänk på att rivning inte bara regleras av plan- och bygglagen. Även andra lagar, som miljöbalken eller kulturmiljölagen, kan kräva tillstånd eller anmälan. Ska du exempelvis riva nära vatten kan du behöva strandskyddsdispens.
Samma sak gäller om du ska riva något som har kulturvärde, även om det inte står uttryckligen i detaljplanen. Dubbelkolla alltid med din kommun innan du sätter igång.
Tips innan du river
För att göra rivningen så smidig och hållbar som möjligt kan du tänka på detta:
- Återanvänd material som tegel, trä och fönster
- Kontrollera om byggnaden innehåller farligt avfall
- Dokumentera byggnaden före rivning – för din egen skull
Och slutligen – kontakta kommunen i god tid. Det kan göra hela processen mycket enklare, särskilt om du vill undvika problem med rivningslov.