Shopping

Textilåtervinning: så lämnar du textil och vad som händer med den

Publicerad Uppdaterad Av Clara Forsberg

Sedan 1 januari 2025 får du inte slänga kläder, lakan, handdukar och gardiner i restavfallet. Hel och ren textil lämnar du till second hand. Trasig men ren textil lägger du i kommunens textilinsamling i en väl försluten påse. Strumpor, underkläder och textil som är möglig eller mycket smutsig går sedan 1 oktober 2025 i soppåsen. Enligt Naturvårdsverket förbereds 60-70 procent av det sorterade textilavfallet för återanvändning och 20-30 procent går till materialåtervinning. Nedan får du en sorteringsguide för sju sorters textil och en genomgång av vägen från påsen till ny fiber, second hand eller förbränning.

Separat insamling
1 jan 2025textilavfall ska sorteras ut från annat avfall
Nya textilier
13,6 kgnettoinflöde per person i Sverige 2024
Till återanvändning
60-70 %av sorterat textilavfall enligt Naturvårdsverket
EU:s producentansvar
2028senaste år för system i alla medlemsländer

Vad gäller för textilavfall sedan 1 januari 2025?

Regeringen ändrade avfallsförordningen (2020:614) den 20 december 2023. Naturvårdsverket återger regeln så här: ”textilavfall från och med den 1 januari 2025 ska sorteras ut från annat avfall”. Kravet gäller hushåll och verksamheter i hela landet. Innan regeln kom slängde varje person enligt Naturvårdsverket 7-9 kilo textilavfall per år i restavfallet.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfallet från hushållen. Naturvårdsverket skriver att kommunen ska ”informera medborgarna om insamlingsplatser och om vikten av att förlänga livslängden på textilier genom återanvändning”. Hur insamlingen ser ut skiljer sig mellan kommunerna. Några har behållare vid återvinningsstationer, andra tar emot textil bara på återvinningscentralen eller i fastighetsnära kärl. Kommunens webbplats visar vad som gäller där du bor.

Vad räknas som textilavfall enligt förordningen?

Definitionen i avfallsförordningen är bred. Textilavfall är enligt Naturvårdsverkets vägledning ”avfall som består av kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil”. Lakan, handdukar, gardiner, dukar och plädar ingår. Sopor.nu, som drivs av branschorganisationen Avfall Sverige, skriver att ”kuddar, täcken, bolster, garn, textilväskor och tygspill från sådant gods bör därför kunna räknas som textilavfall”.

Två grupper faller utanför. Mjukisdjur och mjuka leksaker räknas enligt Sopor.nu inte som textilavfall, även om de till största delen är sydda av tyg. Skor ingår inte heller. Nacka kommun skriver att skor ”inkluderas inte, men är fortsatt efterfrågat och kan lämnas in”, så hela skor passar bra på second hand.

Vilka undantag gäller sedan 1 oktober 2025?

Kravet mildrades efter nio månader. Från 1 oktober 2025 får viss textil läggas i restavfallet igen. Undantaget gäller strumpor och underkläder, textil som är möglig eller angripen av skadedjur och textil som är så smutsig eller trasig att den blir mycket svår att återanvända eller materialåtervinna.

Lämna aldrig blöt eller möglig textil

Sopor.nu skriver: ”Observera att du inte ska lämna blöt eller smutsig textil till någon form av textilinsamling.” En blöt påse kan förstöra resten av behållarens innehåll för sorterarna. Låt textilen torka helt innan du knyter ihop påsen. Möglig textil, använda strumpor och använda underkläder lägger du i soppåsen.

Vad är skillnaden mellan återbruk och textilåtervinning?

Återbruk betyder att plagget eller lakanet används igen som det är, av dig eller av någon annan. Textilåtervinning betyder att materialet bryts ner till fiber och blir något nytt, till exempel garn, isolering eller fyllning. Båda kallas ofta återvinning i vardagligt tal, men miljönyttan skiljer sig mycket.

Naturvårdsverket anger att en fördubblad användningstid kan minska den totala klimatpåverkan med nästan 50 procent. Att materialåtervinna textilfiber till ny fiber kan enligt samma myndighet minska klimatpåverkan med upp till 10 procent. Ett lakan som får tio år till i ett annat hem gör därför mer nytta än samma lakan som blir fiber. Förbränning kommer sist i ordningen. Sopor.nu beskriver energiåtervinning som ”bättre än deponi, men sämre än återbruk och materialåtervinning”.

Siffrorna visar också varför sorteringen hemma betyder mycket. Naturvårdsverket skriver att ”ungefär fyra av tio textilier hade kunnat återanvändas” av det som tidigare hamnade i soppåsen.

Hur sorterar du textil hemma?

Sortera efter två frågor. Är textilen hel eller trasig? Är den ren och torr eller smutsig och blöt? Svaren ger tre högar. Hel och ren textil går till återbruk via second hand. Trasig men ren textil går till kommunens textilinsamling. Mycket smutsig, möglig eller sliten textil går i restavfallet tillsammans med strumpor och underkläder.

Påsen spelar roll för sorterarna. Nacka kommun skriver att hel och ren textil ska lämnas ”i en väl försluten påse” på insamlingsplatsen. Sopor.nu skriver att det är kommunen som bestämmer om textilen ska läggas löst i behållaren eller i en påse med dubbelknut. Töm fickorna och knäpp ihop par av vantar innan du packar.

Sorteringsguide: var ska textilen lämnas?

Välj vad du vill bli av med och vilket skick textilen är i. Guiden visar var textilen ska lämnas, varför och vilken källa regeln bygger på.

Svaret visas här.

Tabellen sammanfattar guiden för sju vanliga sorters textil. Kolumnerna följer skicket och cellerna visar var textilen ska lämnas.

Textil Helt och rent Trasigt men rent Smutsigt eller blött
Kläder Second hand Textilinsamling Tvätta, annars restavfall
Lakan och påslakan Second hand Textilinsamling Tvätta, annars restavfall
Handdukar Second hand Textilinsamling Tvätta, annars restavfall
Gardiner Second hand Textilinsamling Tvätta, annars restavfall
Mattor Second hand Textilinsamling Tvätta, annars restavfall
Kuddar och täcken Second hand Textilinsamling Tvätta, annars restavfall
Skor Second hand Kommunens regler Kommunens regler
Strumpor och underkläder Restavfall Restavfall Restavfall

Strumpor och underkläder får en egen rad eftersom undantaget från 1 oktober 2025 gäller dem oavsett skick. Nya strumpor i obruten förpackning är en annan sak och kan skänkas till second hand.

Vart lämnar du textil till återbruk?

Nästan alla kommuner samarbetar med ideella organisationer som samlar in textil. Sopor.nu skriver att behållare finns på återvinningscentraler, återvinningsstationer, platser i gatumiljön och vid second hand-butiker. Vilka insamlare som finns just hos dig skiljer sig. I Nacka tar Artikel2, Human Bridge och Myrorna emot textil på kommunens insamlingsplatser.

Myrorna

Myrorna skriver att organisationen samlar in ”omkring 30 ton kläder och inredning varje dag” och har insamling i över 120 kommuner. Allt som lämnas in körs till sorteringsanläggningarna i Tagene, Norrköping eller Botkyrka Handel. Där hamnar varje plagg i en av fyra grupper: butik, export, återvinning eller energiåtervinning.

Erikshjälpen

Erikshjälpen Second Hand har ett tydligt krav: ”Vi tar emot det som är helt, rent och i säljbart skick.” Organisationen säger nej till malsäkrad ull som är äldre än 70-talet. Trasig textil ska du inte bära till en Erikshjälpenbutik. Lämna den i kommunens textilinsamling.

Röda Korset

Röda Korset skriver att ”hela och rena kläder och hemtextilier kan lämnas till second hand”. Är plagget trasigt föreslår organisationen att du lagar det själv eller låter en skräddare laga det. Ett plagg som bara saknar en knapp lagar du enkelt själv innan du lämnar det. Röda Korset drar gränsen så här: ”När textilier inte längre går att använda eller reparera ska de sorteras som textilavfall.”

Human Bridge

Human Bridge försorterar textilen i sin egen verksamhet i Sverige och skickar sedan vidare till professionella sorteringsanläggningar inom EU. Vid finsorteringen delas materialet enligt organisationen ”in i upp till 400 olika kategorier”. Överskottet från försäljningen går enligt Human Bridge till bistånd, bland annat sjukvårdsutrustning.

Textil sorteras för återvinning och återbruk

Vad händer med textilen efter insamlingen?

Textilen går igenom två steg av sortering innan den får sin slutliga plats. Sopor.nu skriver att plagg i gott skick sorteras ut för återbruk, ofta via ideella organisationer, när hel och trasig textil samlas in tillsammans. Resten sorteras efter material och kvalitet. Naturvårdsverket anger fördelningen efter sortering: cirka 60-70 procent förbereds för återanvändning, cirka 20-30 procent går till materialåtervinning och omkring 7-10 procent blir avfall som energiåtervinns.

Textilens väg från hemmet via second hand, textilinsamling eller restavfall till återbruk, återvinning eller förbränningHemmasortera på skickSecond handhel och renTextilinsamlingtrasig men renRestavfallstrumpor, mögelSorteringi Sverige ochutomlandsÅterbruk60-70 procentÅtervinning20-30 procentFörbränning7-10 procentAndelar av sorterat textilavfall enligt NaturvårdsverketTextilens väg från hemmet till återbruk, återvinning eller förbränningHemma: sortera på skickHel och ren: second handTrasig men ren: textilinsamlingStrumpor, mögel: restavfallSortering i Sverige och utomlandsÅterbruk: 60-70 procentÅtervinning: 20-30 procentFörbränning: 7-10 procentKälla: Naturvårdsverket

Figuren visar textilens tre vägar ut ur hemmet och vart det insamlade textilavfallet tar vägen efter sortering. Procentsatserna är Naturvårdsverkets uppskattning av fördelningen för sorterat textilavfall. Restavfallet förbränns och blir el och värme.

Grovsortering i Sverige och finsortering utomlands

I januari 2025 öppnade två grovsorteringsanläggningar i Sverige. Naturvårdsverket skriver att de sorterar ut skräp och det textilavfall som lämpar sig för materialåtervinning från det separat insamlade flödet. Kapaciteten för finsortering finns framför allt utomlands. Enligt Naturvårdsverket skickas mycket textil till Baltikum eller Centraleuropa, ”där materialet kan sorteras på uppemot 300 olika fraktioner”. En fraktion kan vara vinterjackor i storlek medium eller vita bomullslakan.

Automatisk sortering med nära infrarött ljus

Maskinell sortering blir viktigare när mängderna ökar. Forskningsprojektet Siptex, som IVL Svenska Miljöinstitutet ledde, byggde en anläggning i Malmö tillsammans med avfallsbolaget Sysav. Anläggningen sorterar textil efter fibersammansättning och färg med hjälp av ”nära-infraröd och visuell spektroskopi”. Sysav anger att anläggningen vid full kapacitet klarar 16 000 ton textil per år. Tekniken löser ett gammalt problem: en människa ser inte skillnad på ren bomull och en blandning av bomull och polyester.

Hur fungerar mekanisk och kemisk textilåtervinning?

Det finns två huvudvägar när textil ska bli ny fiber. Kemikalieinspektionen skriver att ”både natur- och syntetfibrer kan återvinnas genom mekanisk bearbetning”. Vid mekanisk återvinning rivs tyget sönder till fibrer som kardas och spinns till nytt garn eller används som fyllning och isolering. Kemikalieinspektionen kallar mekanisk återvinning den minst energikrävande tekniken. Fibrernas kvalitet försämras och fiberlängden varierar, så återvunnen fiber blandas vid behov med ny fiber för att garnet ska hålla.

Kemisk återvinning börjar på molekylnivå. Kemikalieinspektionen beskriver att ”textilfibrerna löses upp med ett lösningsmedel”. Metoden används främst för cellulosafibrer som bomull, viskos, lyocell och modal och ger en ny massa som kan spinnas till fiber. Kemikalieinspektionen skriver att kvaliteten på cellulosafibrer sjunker vid kemisk återvinning, så materialet går inte att återvinna hur många gånger som helst.

Metod Fibrer Resultat Begränsning
Återbruk Alla Samma plagg igen Kräver helt och rent
Mekanisk återvinning Natur och syntet Garn, fyllning, isolering Sämre fiberkvalitet
Kemisk återvinning Främst cellulosa Ny fiber Kvaliteten sjunker
Energiåtervinning Alla El och värme Materialet försvinner

Blandmaterial är den stora svårigheten. Ett lakan i bomull och polyester eller en tröja med elastan går inte att skilja i sina beståndsdelar med dagens mekaniska teknik. Kemikalier är ett annat problem. Kemikalieinspektionen påpekar att kemikalier som finns i textilen från början ”också kommer att finnas kvar i det utgående materialet” efter mekanisk återvinning. Välj därför hellre textil i ett enda material när du köper nytt, om du vill att den ska gå att återvinna.

Hur mycket textil köper och slänger vi i Sverige?

Naturvårdsverket mäter nettoinflödet av nya textilier till Sverige. År 2024 var nettoinflödet 13,6 kilo per person. Myndigheten skriver att ”nettoinflödet 2024 ökade med 2,2 kg per person jämfört med 2023 då nettoinflödet uppgick till 11,4 kg”. Sett över längre tid ligger konsumtionen på 13-14 kilo nyproducerade kläder och textilier för hemmet per person och år. Siffran 13,6 kilo gäller vad vi köper, inte vad vi slänger.

Avfallet är mindre men fortfarande stort. Före 2025 slängde varje person enligt Naturvårdsverket 7-9 kilo textil per år i restavfallet. Ungefär fyra av tio av de textilierna hade kunnat återanvändas. I hela EU uppstod enligt EU-kommissionen omkring 12,6 miljoner ton textilavfall år 2019.

Vad innebär EU:s producentansvar för textil?

EU:s reviderade avfallsdirektiv, direktiv (EU) 2025/1892 av den 10 september 2025, trädde i kraft den 16 oktober 2025. Direktivet inför ett utökat producentansvar för textil och skor. EU-kommissionen skriver att tillverkare och importörer av textil och skor ska betala en avgift för varje produkt de släpper ut på marknaden och att avgiften ska finansiera insamlingen. Medlemsländerna har 20 månader på sig att föra in direktivet i nationell lag och 30 månader att inrätta systemen för producentansvar. Naturvårdsverket anger att det svenska systemet därför ska finnas på plats senast 2028.

Regeringen gav i december 2025 Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå hur producentansvaret ska genomföras i Sverige, med slutrapport senast 13 november 2026. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari motiverade uppdraget med att de som säljer kläder, skor och textil för hemmet ska ta ”ansvaret för de kostnader som avfallet ger upphov till”.

Förbud mot att förstöra osålda kläder

En annan EU-regel började gälla i somras. Sedan 19 juli 2026 får stora företag i EU inte förstöra osålda kläder, klädaccessoarer och skor. EU-kommissionen skriver att medelstora företag omfattas av samma regler från 2030. Reglerna kring textil ändras fort. Vill du följa nyheter om hållbarhet och samhällsfrågor mer brett kan du läsa https://deflamo.se/ som bevakar aktuella ämnen ur flera perspektiv.

Hur lagar och återbrukar du hemtextil själv?

Den textil du aldrig lämnar in är den som gör minst miljöskada. Naturvårdsverkets siffra om nästan 50 procent lägre klimatpåverkan vid fördubblad användningstid gäller lika mycket för lakan och handdukar som för kläder. Fyra enkla metoder förlänger livet för det mesta i linneskåpet.

Lappa och stoppa

Ett litet hål i ett lakan eller en duk lagar du med en lapp på avigsidan. Klipp lappen ett par centimeter större än hålet åt alla håll, vik in kanterna och sy fast den för hand eller med sicksack på symaskinen. Hål i stickade plagg och yllefiltar stoppar du med garn i samma tjocklek. Ett stoppsvamp eller en rund sked under hålet gör arbetet lättare.

Sy om lakan och påslakan

Påslakan som gått sönder i mitten har ofta hela partier längs kanterna. Av de hela bitarna kan du sy örngott, tygpåsar eller ett nytt kuddfodral till soffan. Mät din innerkudde och lägg till sömsmån runt om innan du klipper. Ett slitet bomullslakan blir bra förkläden, servetter eller skyddsdukar vid målning. Tunnare partier fungerar som foder i andra syprojekt.

Handdukar och frotté

Frotté som tappat sin sugförmåga duger fortfarande som städtrasa, skurtrasa eller hundhandduk. Klipp handduken i bitar och sick-sacka kanterna så att öglorna inte rispas upp. Två lager frotté sydda ihop blir en tjock grytlapp. En handduk som gått sönder i kanten kan få nytt kantband.

Tvätta rätt från början

Mycket textil slits ut i tvättmaskinen. Följ de tvättsymboler som sitter på lappen och tvätta inte varmare än textilen tål. Behandla fläckar innan de hunnit torka in, så slipper du tvätta om samma lakan flera gånger. Ull behöver ofta bara vädras. Läs på om fläckborttagning för det material du har innan du tar till starka medel.

Visste du att

  • Mjukisdjur är inte textilavfallSopor.nu skriver att mjukisdjur och mjuka leksaker är svåra att räkna som textilavfall, även om de mest består av tyg.
  • Upp till 400 kategorierHuman Bridge sorterar insamlad textil i upp till 400 kategorier vid finsorteringen inom EU.
  • Äldre malsäkrad ull tas inte emotErikshjälpen tar inte emot malsäkrad ull som är äldre än 70-talet.
  • Skor ingår inteSkor räknas inte som textilavfall enligt Nacka kommun, men hela skor är efterfrågade och kan lämnas in.

Vanliga frågor

Får man slänga kläder i soporna 2026?

Nej, hela och trasiga kläder ska sorteras ut från restavfallet sedan 1 januari 2025. Undantag är strumpor, underkläder och textil som är möglig eller mycket smutsig.

Var lämnar man trasiga kläder?

Trasiga men rena kläder lämnar du i kommunens textilinsamling, oftast i en väl försluten påse. Kommunens webbplats visar var behållarna står.

Ska strumpor och underkläder till textilinsamlingen?

Nej, sedan 1 oktober 2025 lägger du använda strumpor och underkläder i restavfallet.

Räknas kuddar och täcken som textilavfall?

Ja, Sopor.nu skriver att kuddar, täcken och bolster bör kunna räknas som textilavfall. Hela och rena kuddar kan gå till second hand.

Kan man lämna mattor i textilinsamlingen?

Nacka kommun nämner mattor som exempel på textilavfall. Stora mattor ryms sällan i en behållare, så fråga kommunens återvinningscentral.

Räknas skor som textilavfall?

Nej, skor ingår inte i textilavfallet. Hela skor är efterfrågade och kan lämnas till second hand.

Vad händer med kläderna i textilinsamlingen?

Textilen grovsorteras i Sverige och finsorteras ofta i Baltikum eller Centraleuropa. Enligt Naturvårdsverket går 60-70 procent till återanvändning, 20-30 procent till materialåtervinning och 7-10 procent till energiåtervinning.

Hur mycket textil köper varje svensk per år?

Nettoinflödet av nya textilier var 13,6 kilo per person år 2024 enligt Naturvårdsverket.

Vad är utökat producentansvar för textil?

Det är EU:s regel om att tillverkare och importörer av textil och skor ska betala för insamling och hantering av textilavfall. Systemet ska vara infört senast 2028.

Får jag lämna blöt textil i insamlingen?

Nej, Sopor.nu skriver att blöt eller smutsig textil inte ska lämnas till någon textilinsamling. Låt textilen torka först.

Källor

  1. Naturvårdsverket: Textilavfall.
  2. Naturvårdsverket: Krav på separat insamling av textilavfall.
  3. Naturvårdsverket: Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige.
  4. Sopor.nu, Avfall Sverige: Textil/Textilavfall.
  5. Sopor.nu, Avfall Sverige: Frågor och svar.
  6. Sopor.nu, Avfall Sverige: Textil.
  7. Nacka kommun: Insamling av kläder och textil.
  8. Röda Korset: Nya regler för textilavfall. Så här sorterar du rätt.
  9. Erikshjälpen: Skänk till second hand.
  10. Myrorna: Så hanterar vi det som lämnas in.
  11. Human Bridge: Vad händer med insamlade textilier?
  12. Sysav: Världsunik anläggning för textilsortering i Malmö.
  13. Kemikalieinspektionen: Säker återvinning av textil, förutsättningar och tillvägagångssätt.
  14. EU-kommissionen: Revised Waste Framework Directive enters into force.
  15. EUR-Lex: Directive (EU) 2025/1892.
  16. EU-kommissionen: Ban on destruction of unsold clothes and shoes enters into application.
  17. Regeringen: Uppdrag att genomföra producentansvaret för textil.

Alla källor är lästa 28 september 2026.

Mer att läsa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *